Ja, så många barr finns det på en två meter hög gran. Alla dessa barr, eller åtminstone de flesta av dem, vill vi skall sitta kvar på vår julgran över jul och nyårshelgerna. Hur fixar vi detta?
√ Välj en färsk gran. Samtliga av våra granar huggs i november vilket ökar livslängden avsevärt. Det är viktigt!
√ Låt granen gradvis vänja sig vid husvärmen. Du kan ställa den i farstun eller garaget i något dygn. Eller i trappuppgången. Gärna i ljummet vatten.
√ Placera inte granen för nära element, kaminer eller andra värmekällor.
√ Mycket vatten – utan socker eller Magnecyl. Torkar julgranen ut ryker barren.
√ Se till att den har en färsk yta i sågskäret. Detta gör vi naturligtvis åt dig.
√ Slå inte rotändan mot golvet, då stängs ledningsbanorna för vattnet och granen börjar snart torka på grund av vattenbrist.
När din gran huggs befinner den sig i vintervila. På sensommaren har de nya årsskotten förvedats och all vätska körts ut samtidigt som halten torrsubstans ökar och en knopp som innehåller nästa års tillväxt anlagts. Detta görs för att träden ska klara sig utan frostsprängningar under vintern då det kan vara rejält kallt. När du tar hem din julgran in i värmen vaknar den och tror att det är vår, vilket sätter igång tillväxtprocesserna. Granen har dock inga rötter – dessa finns ju kvar i marken. Du måste därför hjälpa granen genom att förse den med framför allt vatten.
Kapsnittet i roten måste vara färskt så att lednings-banorna är fria och granen kan börja suga upp vatten. Vi gör naturligtvis en färsk yta innan den levereras till dig. Se sedan till att fylla på vatten ofta, speciellt i början. Det första dygnet inomhus är granen riktigt törstig. En rödgran dricker då cirka 2 liter per dygn och en kungsgran kan sörpla i sig upp till 5 liter det första dygnet inne i värmen. Julgranen står ju bara några veckor så någon vävnads-uppbyggnad är knappast nödvändig.
Julgranen har endast en mycket tidsbegränsad förmåga att ta upp vatten direkt i stamsnittet. Eftersom granen behöver rikligt med vatten dör den efter en tid. Det förekommer att granar växer och skjuter nya skott.
Undvik att ta in granen med en gång, utan låt den vänja sig vid värmen långsamt – annars kan den bli chockad av omställningen från vinter till ”sommar”. Låt istället gärna granen stå någon dag i garaget eller farstun först om detta är möjligt. Eller i trappuppgången. I norra Sverige kan det skilja 40 grader mellan utomhus- och inomhustemperatur (-20 till +20). En gran som utsätts för detta i ett steg riskerar att barra snabbare.
Temperaturen i skogen under hösten har stor betydelse för hur granen klarar sig inomhus. Forskning visar att varma höstar gör att julgranarna barrar fortare. Bäst är regelbundna perioder med nattfrost under oktober och november.
Det finns flera olika sorters julgranar. Den absolut vanligaste kallas för rödgran och det är också den som doftar mest gran. Ädelgranar som är samlingsnamnet för kungsgran, blågran och silvergran doftar inte lika mycket gran men barrar desto mindre. Blågranen har en väldigt karaktärisk doft. Kungsgran barrar i stort sett inte alls om man tar hand om den på bästa sätt. Ädelgran är särskilt lämplig för allergiker.
Cirka 6 miljoner julgranar är i omlopp i Sverige varje år. 3 miljoner hugger sin egen och 3 miljoner köper sin, varpå de flesta av dem (2,8 miljoner) är svenskodlade, resten importeras främst från Danmark.
Seden med pyntad julgran inomhus har sitt ursprung i 1400-talets köpmannagillen i mellersta Europa. I Sydtyskland och Schweiz omtalas smyckade julträd från slutet av medeltiden, medan den riktiga julgranen med ljus nämns från 1660-talets Pfalz.
I Sverige omtalas den första julgranen 1741, och den var då klädd med saffranskringlor. De första julgranarna var för det mesta bordsgranar, vilka ofta påminde om julljusstakar. Först vid mitten av 1800-talet började de rumshöga granarna att bli mer vanliga. Att hänga olika slags prydnader i julgranen har varit vanligt ända från början. Det har dock funnits klara sociala skillnader.
I ett borgarhem kunde granen ha papperskarameller, kakor, äpplen, korgar, glasfåglar, ljus o.s.v. Statens gran var betydligt enklare klädd med till exempel äpplen, tussar av vadd, kristyr och marknadskarameller. I torparhem nöjde man sig länge med smågranar som kunde ställas på bordet. Först vid sekelskiftet blev granen allmän sed i vårt land.
Seden att resa kommunala utomhusgranar slog igenom 1920. Idag har ca 75% av de svenska hushållen julgran och av dem är 80% en vanlig rödgran.
Julgranen hade från början troligtvis till uppgift att hålla onda makter på avstånd.
Vill du veta mer om julgranen kan du läsa mer i Granboken. Skriven av Anna Benson, en av grundarna till Smålandsgran.se.
Gamla webbldsare har deligt stöd för ny teknik och det ger inte webbsidan en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner någon annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock av webbläsare som är moderna och fungerar bättre.