Rödgran den vanligaste julgranen

Det finns flera olika sorters julgranar. Den absolut vanligaste kallas för rödgran och det är också den som doftar mest gran. Ädelgranar som är samlingsnamnet för kungsgran, blågran och silvergran doftar inte lika mycket gran men barrar desto mindre. Blågranen har en väldigt karaktärisk doft. Kungsgran barrar i stort sett inte alls om man tar hand om den på bästa sätt. Ädelgran är särskilt lämplig för allergiker.

6 miljoner julgranar

Cirka 6 miljoner julgranar är i omlopp i Sverige varje år. 3 miljoner hugger sin egen och 3 miljoner köper sin, varpå de flesta av dem (2,8 miljoner) är svenskodlade, resten importeras främst från Danmark.

Den första julgranen 1741

Seden med pyntad julgran inomhus har sitt ursprung i 1400-talets köpmannagillen i mellersta Europa. I Sydtyskland och Schweiz omtalas smyckade julträd från slutet av medeltiden, medan den riktiga julgranen med ljus nämns från 1660-talets Pfalz.
I Sverige omtalas den första julgranen 1741, och den var då klädd med saffranskringlor. De första julgranarna var för det mesta bordsgranar, vilka ofta påminde om julljusstakar. Först vid mitten av 1800-talet började de rumshöga granarna att bli mer vanliga. Att hänga olika slags prydnader i julgranen har varit vanligt ända från början. Det har dock funnits klara sociala skillnader.
I ett borgarhem kunde granen ha papperskarameller, kakor, äpplen, korgar, glasfåglar, ljus o.s.v. Statens gran var betydligt enklare klädd med till exempel äpplen, tussar av vadd, kristyr och marknadskarameller. I torparhem nöjde man sig länge med smågranar som kunde ställas på bordet. Först vid sekelskiftet blev granen allmän sed i vårt land.

75% av alla hushåll

Seden att resa kommunala utomhusgranar slog igenom 1920. Idag har ca 75% av de svenska hushållen julgran och av dem är 80% en vanlig rödgran.
Julgranen hade från början troligtvis till uppgift att hålla onda makter på avstånd.
Vill du veta mer om julgranen kan du läsa mer i Granboken. Skriven av Anna Benson, en av grundarna till Smålandsgran.se.

Ja, så många barr finns det på en två meter hög gran. Alla dessa barr, eller åtminstone de flesta av dem, vill vi skall sitta kvar på vår julgran över jul och nyårshelgerna. Hur fixar vi detta?

Grundtips för julgranen
√ Välj en färsk gran. Samtliga av våra granar huggs i november vilket ökar livslängden avsevärt. Det är viktigt!
√ Låt granen gradvis vänja sig vid husvärmen. Du kan ställa den i farstun eller garaget i något dygn. Eller i trappuppgången. Gärna i ljummet vatten.
√ Placera inte granen för nära element, kaminer eller andra värmekällor.
√ Mycket vatten – utan socker eller Magnecyl. Torkar julgranen ut ryker barren.
√ Se till att den har en färsk yta i sågskäret. Detta gör vi naturligtvis åt dig.
√ Slå inte rotändan mot golvet, då stängs ledningsbanorna för vattnet och granen börjar snart torka på grund av vattenbrist.

Vad händer i ett träd som huggs ner?
När din gran huggs befinner den sig i vintervila. På sensommaren har de nya årsskotten förvedats och all vätska körts ut samtidigt som halten torrsubstans ökar och en knopp som innehåller nästa års tillväxt anlagts. Detta görs för att träden ska klara sig utan frostsprängningar under vintern då det kan vara rejält kallt. När du tar hem din julgran in i värmen vaknar den och tror att det är vår, vilket sätter igång tillväxtprocesserna. Granen har dock inga rötter – dessa finns ju kvar i marken. Du måste därför hjälpa granen genom att förse den med framför allt vatten. Kapsnittet i roten måste vara färskt så att lednings-banorna är fria och granen kan börja suga upp vatten. Vi gör naturligtvis en färsk yta innan den levereras till dig. Se sedan till att fylla på vatten ofta, speciellt i början. Det första dygnet inomhus är granen riktigt törstig. En rödgran dricker då cirka 2 liter per dygn och en kungsgran kan sörpla i sig upp till 5 liter det första dygnet inne i värmen. Julgranen står ju bara några veckor så någon vävnads-uppbyggnad är knappast nödvändig.

Varför dör granen?
Julgranen har endast en mycket tidsbegränsad förmåga att ta upp vatten direkt i stamsnittet. Eftersom granen behöver rikligt med vatten dör den efter en tid. Det förekommer att granar växer och skjuter nya skott.

Granen mår bra av att vänja sig vid värmen
Undvik att ta in granen med en gång, utan låt den vänja sig vid värmen långsamt – annars kan den bli chockad av omställningen från vinter till ”sommar”. Låt istället gärna granen stå någon dag i garaget eller farstun först om detta är möjligt. Eller i trappuppgången. I norra Sverige kan det skilja 40 grader mellan utomhus- och inomhustemperatur (-20 till +20). En gran som utsätts för detta i ett steg riskerar att barra snabbare.

Skogens temperatur avgör
Temperaturen i skogen under hösten har stor betydelse för hur granen klarar sig inomhus. Forskning visar att varma höstar gör att julgranarna barrar fortare. Bäst är regelbundna perioder med nattfrost under oktober och november.

Vi bryr oss

Smålandsgran är certifierade av KRAV samt enligt EU:s förordning för ekologisk produktion. Sedan urminnes tider har vi värnat om miljön och arbetar ständigt med att förbättra våra processer och vårt arbete ur miljösynvinkel. Vi har till exempel aldrig använt bekämpningsmedel eller andra otillåtna och miljöfarliga ingrepp på våra odlingar. Allt görs för hand och utförs mycket noggrant. Våra granar formklipps och gås kontinuerligt igenom under deras uppväxt. För att det ska hållas rent från ogräs och andra växtligheten som kan ta näring från plantan släpper vi våra får lösa som till stor glädje betar på våra odlingar – mellan alla granplantor. Detta också för att undvika maskiner och andra obehöriga processer. Vi använder till exempel miljöel och supportar densamma i val av elavtal. Vi arbetar också intensivt med att få alla våra kunder att boka hämtning av sin julgran efter jul. Vi har valt att hålla ner priset på detta så att så många som möjligt har möjlighet att boka denna tjänst. Detta för att vi vill säkerställa att alla våra julgranar omvandlas till energi. Vi kör samtliga granar till ditt närmsta energiverk där de tas väl om hand och då omvandlas till energi eller fjärrvärme.

Du vet väl att en julgran motsvarar energin som räcker att köra fyra tvättmaskiner? Tänk också på att de allra flesta konventionella (icke ekologiska) granar som är odlade är kraftigt besprutade och detta ställer vi mitt i hemmet bland husdjur och små barn. Tack för att du väljer ekologiskt!

KRAV
KRAV är ekologiskt, och mer därtill – det betyder att djuren lever ett bra liv, grödorna odlas miljövänligt utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, att bonden får en bättre arbetsmiljö, att maten inte innehåller konstiga tillsatser eller har producerats med GMO. I jämförelse med EUs minimiregler för ekologisk produktion, den EU-ekologiska märkningen, eller EU-eko, så har KRAV mer långtgående regler för till exempel djuromsorg. KRAV har även regler för klimat och social hänsyn.

EU-märkningen

Överallt där dagens konsumenter väljer att köpa eller äta ekologiska produkter, bör de kunna lita på att dessa följer stränga EU-regler. Produkter som inte uppfyller dessa normer får inte kallas organisk eller bära EU: s ekologiska logotyp eller en nationell motsvarighet.
Ekologiska bönder, förädlare och handlare, måste uppfylla stränga EU-kraven om de vill använda EU: s ekologiska logotyp eller märka sina produkter som ekologiska. Det ekologiska jordbruket respekterar naturliga livscykler. Det minimerar människans påverkan på miljön och fungerar så naturligt som möjligt, i enlighet med mål och principer, bland annat följande: grödor roteras så att resurser på plats används effektivt, kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, antibiotika och andra ämnen är starkt begränsade, genetiskt modifierade organismer (GMO) är förbjudna, på plats resurser tas till vara, till exempel gödsel för gödsel eller foder som produceras på gården, sjukdomstålig växt-och djurarter som är anpassade till den lokala miljön används.
EU kräver ett lika strikt kontrollsystem med kontroller som utförs vid varje steg i den organiska kedjan. Varje operatör (bonde, processor, näringsidkare, importör eller exportör) kontrolleras minst en gång om året eller oftare utifrån riskbedömningen. Så när du köper ekologiska produkter, kan du vara säker på att det har framställts i enlighet med strikta regler miljö och djurskydd och kontrolleras i enlighet med detta.